Örakarsgården | Havängs Museiförening

Gården kallas ibland Öradekarsgården och det officiella namnet var, Skepparp nummer 6. Den kringbyggda korsvirkesgården med halmtak ligger i fyrvägskorset precis innan vandrarhemmet i Haväng. Namnet har den fått på grund av att den under en lång tid var förknippad med laxfisket i Verkeån. De fällor som användes för detta fiske kallades för Örakaren, ett namn som antingen kommer från ”ör” som betyder stensamling eller ”örad” som var den lokala benämningen på laxöring.

Gården var fram till 1940 talet en arrendegård under Torup som tillhör Christinehofs gods. I samband med tillkomsten av Ravlunda skjutfält köpte kronan in gården, som låg i skyddsområdet till skjutfältet. På gården bodde Per och Zelma Persson och deras sju barn. Per avled redan 1944. Zelma och barnen drev gården fram till 1958, då militären beslöt att skjutfältet skulle betas av får för att hållas öppet. Militären sa därför upp arrendet och familjen fick flytta. Ny arrendator blev Johan Eliasson med familj. Med den nya gården, hade han nu alla tre gårdarna längs vägen mot Haväng med all tillhörande mark. Deras 2000 fårtackor med 3000 lamm, betade skjutfältet under sommartid.

När Johan Eliasson dog i början av 60-talet flyttade Ragnar Edberg med familj in och övertog arrendet med tillhörande skyldighet att hålla skjutfältet öppet med hjälp av betande får. På 70-talet flyttade familjen Edberg till Stendörrens Naturreservat vid Studsvik. Elisabeth Zetterholm och Ulf Pyk tog då över Örakarsgården.

Idag drivs arrendet av Elisabet Zetterholm-Falk, Ulf Pyk och Larry Jones. Elisabet bor i gården medan Ulf bor i Blåherremölla. Larry bor i den gula gården, snett över vägen, som kallas ”Davidas”, där de stora fårstallen finns.Betningen av skjutfältet är fortfarande ett krav och görs idag av, en av Sveriges största fårbesättningar. Under stora delar av året rör sig fåren fritt på ett område begränsat av Haväng, Dammåkra, Blåherremölla och Juleboda. Fåren har sällskap av en stor flock hästar, en flock av Highland Cattle och två lamadjur . Tillsamman ser de till att hedarna hålls öppna. Risken för hedbrand under skjutningarna minskas eftersom det är mindre torrt gräs kvar.